Kulla på rymmen

Med ena foten i skogen, andra på åkrarna och med maten någonstans mittemellan.

Reseminnen och en ravioli. Del 1

Kategori: Tänkt om mat

Februari och vår??
 
Man börjar undra eftersom vintergäcken lyser gul i rabatten och videkissarna lyser med sina bomullstoppar på sälgen här i min trädgård utanför Röstånga.
Februari eller Vabruari som en del kallar det. Influensans månad och jag är drabbad för andra gången i mitt liv men två gånger på 30 år är ju inget att klaga på i mitt yrke.
Sitter i vår matsal, redigerar bilder jag inte hunnit med under förra året och njuter av vad de har att visa.
Förra året fick jag ju äntligen möjligheten att resa till Italien och inte bara en utan två gånger.
 
Första resan gick till Umbrien.
I kön till incheckningen började vi titta oss omkring och konstaterade att meddelåldern sjönk betänkligt när vi två 50 åringar ställde oss i den.
40 pensionärer och så vi, okej, det dök upp nåååågra medelålders till, men vi var inte många.
Det tog tid att ta sig in i flygplanet bland rullatorer och käppar. Stewarden mumlade tyst för sig själv:
- Vill gärna komma fram FÖRE jul.
 
Det var mörkt när vi landade så landskapet utanför bussfönstret kunde vi inte ens ana oss till.
Vi klev så av utanför ett hotell snarlikt de gamla motorhotellen som förut fanns efter europavägarna. 
Efter en relativt god natts sömn fick vi ändå en föraning om landskapet omkring oss när vi klev ut på balkongen.
 
Umbrien är Italiens mitt, kallas även "Italiens gröna hjärta" och är verkligen en grön oas. Här finns olivlundar (ett av Europas äldsta olivträd finns i Spoleta 1200 år gammalt), här hittas stora mängder svart tryffel och här finns fantastiska vinodlingar.
I Umbrien har man lyckats att få fram fina viner som är både ekologiskt och biologiskt godkända.
Umbrien har kunnat arbeta lite i det tysta bredvid sin granne Toscana som breder ut sig "över hela världen".
Här har man laborerat fram hur Etruskerna odlade och lagrade sina viner och varit extremt noga med varifrån vinplantorna kommer.
 
 
Första dagen gav vi oss iväg mot Asissi. Här föddes och levde den helige Franciscus, grundaren av Franciskanorden liksom Sankta Klara, grundaren av Sankta Klarasorden. 
 
Efter ett besök i klostret drog vi oss bort från turiststråket och tog oss längst de slingrande stenbeklädda gränderna längre in mot staden. Det blev tystare och tystare och det var svårt att föreställa sig att bara två gator längre bort myllrade turisterna.
 
Magarna sa oss dock efter ett tag att det var lunchdags så vi hittade en liten Osteria med endast ett bord för två på sin lilla uteservering.
- De platserna ska vi ha, sa vi och stegade ner till restaurangen.
Umbriens specialité pasta med tryffel beställdes in och till det husets vin.
 
Kände oss lite som celebriteter där vi satt eftersom person efter person stannade till på gatan ovanför oss och fotograferade vyn där vi satt på vår lilla uteservering.
 
Så fick vi då försmaken på vad Italien hade att erbjuda.
En enkel osteria, pasta, tryffel, olivolja och lite parmesanflagor på toppen Till det husets vin från ägarens egna vingård.
- Mamma Mia!!!
Vi åt och vi suckade, slickade oss om munnen, himlade med ögonen och åt lite till. Rosévinet lätt och uppfriskande i värmen med en god rund eftersmak.
- Vilket gott rosévin!, finns det att köpa?
- Nej, produktionen vart inte stor sist, men..... Jag har nog 80 flaskor kvar så jag kan undvara några.
 
Få ingredienser, bra råvaror och himelskt gott.
 
Pasta, färska kryddor, olivolja och parmesanost.
Så enkelt, så gott, vilken njutning.
 
Bra råvaror. Ta tillvara på inhemska råvaror. Gynna gårdsförsäljningen och håll utkik efter de ekologiska affärerna.
Vi har hittat ett guldkorn.
RekoDeli i Lund. www.rekodeli.se
 
Så var det det här med ravioli.
När jag kom hem köpte jag mig en pastamaskin.
4ägg
5 dl durumvete
Knåda i 10 minuter
Kör genom pastamaskinen.
Enkelt lätt och läckert.
Vill du inte göra din egna pasta så fick jag ett tips av en italienare. Ju längre koktid, ju bättre pasta.
Köper aldrig mer pata med koktid under 10 minuter.
 
Den godast raviolifyllningen jag någonsin fått (hittils) fick jag i Moltancino och som pricken över i beställdes
det in ett Brunellovin till.
Hade aldrig ätit pumpafylld ravioli och definitivt aldrig druckit ett Brunello vin.
Vilken AHA-upplevelse!
 
Pumpafyllning

500 g Pumpakött
40 g Amaretti kakor (hittar du inte amarettikakor använd mandelbiskvier)
50 g mixade paserade äpplen och senap (pröva dig fram)
80 g riven parmesanost
finrivet citronskal från en halv citron
en nypa muskot
en nypa salt
1 dl skorpmjöl
 
Koka pumpan i vatten tills den är så mjuk så att du kan pressa den i potatispress.
Blanda ihop alla ingredienser och låt den gärna stå över natten i kylskåpet (eller i några timmar)
Fyllsmeten i pastan till ravioli och koka.
 
 
 
Att sedan sitta fyra timmar och äta lunch på en Trattoria. Äta middag på ett järnvägshak eller att få möjlighet att sitta ute i solnedgången och äta kvällsmaten medan cikadorna håller kvällskonsert för gör ju inte stunderna sämre.
Men det återkommer jag till i nästa del.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: