Semesterdag i regn och rusk

Regnet vräker ner utanför fönstret. 
Midsommarens värmebölja är för dagen ett minne blott.
Själva firade vi denna härliga högtid i Båstad. Dans kring midsommarstången i Norrvikens trädgårdar och middag i ett litet gårdshus vi hyrt över helgen.
 
Framåt natten vandrade vi ner till bryggan ett par hundra meter från huset i den ljusa sommarkvällen och kryssade mellan den ena vrålåket efter den andra.
Här är det inte gamla klassiska "raggarbilar" som hemma i Dalarna, nä här står porschen parkerad brevid ferrarin och stadsjeeparna breder ut sig på de smala gatorna i stan.
Vi dukade upp vårt kvälls snacks i form av ostar och en flaska champagne, satt oss och tittade på den fantastiska solnedgången och lyssnade på dottern som simmade rundor i havet. (Hon har nog garanterat varit sjöjungfru i ett tidigare liv)
 
Men nu regnar det som sagt och jag har suttit en stund och klistrat in bilder från förra sommarens äventyr i Toscana. Här ligger bilder, kartor och menyer om vart annat efter den oförglömliga resan vi fick möjlighet att
vara med på.
Jag började skriva dagbok när jag var var 8 år och flyttade till Sollerön. Nu när jag tittar i dem så slår det mig att jag alltid haft en fascination av mat. Ofta förekommer vad vi ätit till middag eller beskrivning av någon restaurang familjen besökt.
 
Men åter till Toscana..... 
Dagen då min syster fyllde 60 år började vi med olivoljeprovning på gården vi bodde. 
Vi åkte sedan söderut till en liten gömd by uppe i bergen söder om Montepulciano. Här såg det ut som tiden stått stilla tills någon öppnade en dörr i en fastighet eller man behövde gå på toaletten.
Tipp topp modernt överallt. Till och med en gammal källare hade blivit lägenhet. Kapellet fungerade som konsertlokal eller användes till utställningar.
 
Restaurangen bjöd på ett fantastiskt kök och här åt vi våran lunch.
Fondue på italienska ostar, gudomlig pasta, charkuteribrickor och glass gjord på olivolja.
Byn hade varit på väg att förfalla totalt när en amerikan fick upp ögonen och köpte hela byn...
Kom då att tänka på mannen vi träffade i Båstad i midsomras:
- Var på semester i norra Italien förra sommar och kunde ju inte låta bli att köpa en lägenhet där innan vi åkte hem. Platsen var ju bara helt fantastisk.
Ja, så kan man ju också göra....
 
Min syster ville inte ha några presenter men vi kunde ju inte låta bli att ge henne det här.
 
I gårdens kök fick vi utbildning i hur man gör Foccacia.
En fantastiskt rolig upplevelse. Systrarna fick lägga ifrån sig sina älskade kameror och börja baka. Äntligen fick vi också lära oss varför vi aldrig fått degen bra, den har varit sååå kladdig.
- Mer olivolja på händerna, domderade kockan.
Magi skedde, med olivolja på händerna blev plötsligt den kladdiga klumpen mjuk och följsam.
 
Dottern fick med de andra barnen som var där baka pizza.
- Det här kan du, sa damen och nickade belåtet till henne där hon stod och knådade degen.
 
Vi fick ockå lära oss att du använder en påse socker (typ en sådan där från McDonalds) till en deg pizza.
Kan ni gissa vad vi fick till middag den kvällen?
Kan ni gissa vad min familj fick till lunch idag?
För receptet, det tog jag så klart med hem.
 
Pizza/Focaccia ( ½sats 1 plåt)
 
½ kg mjöl
225 ml vatten
25 g jäst
½ msk socker
½ tsk salt
 
Vid Pizzabak:
Knåda länge med olivolja på händerna
Jäs i 2 timmar
Lägg på tomatsås
Jäs 1 timme till
Grädda 15 minuter 275 grader
Lägg på vad du vill ha 
Grädda 5 minuter
 
Vid Focaccia bak:
Knåda länge med olivolja på händerna
Jäs i 2 timmar
Lägg på vad du vill ha
Jäs 1 timme till
Grädda 20 minuter
 
 
 
 
Sedan kunde jag ju inte låta bli att göra olivoljeglass till melonen dottern beställt till efterrätt idag.
Det har blivit mycket glass denna semesterveckan.
Bjäreglass måste jag bara rekomendera (eftersom vi har långt till Klings glass här i Skåne)
 
P.S. I Båstad pratar man faktiskt inte skånska, där pratar man stockholmska. D.S   ;)
 
Olivoljeglass
 
1 dl socker
2 äggulor
2/3 dl olivolja
3 dl mjölk
1 dl grädde
2 tsk vaniljestrakt
1/2 tsk flingsalt
 
 
 
 
 
 
 
 

- Inte en kokbok till!

- Inte en kokbok till, sa min man till mig en dag.
Jag kan förstå honom eftersom min kokbokshylla bågnar.
 
Min första kokbok fick jag av farmor. Hon började prenumerera på Hemmets Journals kokbokserie.
Då som 13 åring tyckte jag det var töntigt och onödigt. Men med facit i hand.... dom står på hyllan än och är mycket väl använda.
 
Det var ju så att plötsligt stod man där i ett rum med kokvrå och skulle fixa allting själv.
Min kokvrå var så liten att jag fick ha tallrikarna i bokhyllan och kastrullen och stekpannan i underugnen.
Det fanns en diskho en spis och faktiskt en ugn så en dag fick jag för mig att jag skulle baka bröd.
Jag satte degen, lätt som en plätt med hjälp av skrivbordet som fick renas från skolböcker men när degen jäst färdigt så skulle den ju bakas ut....
Tänkte liksom inte på det....
Göra som Pippi och använda golvet, njaaa, inte så tilltalande. Då kom jag på att jag faktiskt hade en fantastisk fönsterbänk, en sådan där stor som man till och med kunde sitta på.
Bort med alla halvdöda krukväxter (jag kan fortfarande inte sköta krukväxter) och började rulla ut frallor och lägga ut plåtar.
Undrar fortfarande vad förbipasserande människor tänkte när de såg mig där med mjöl på näsan och rulla frallor för glatta livet på fönsterbänken.
 
 
En annan kokbok som ligger mig varmt om hjärtat är denna.
Har alltid gillat att laga mat men aldrig riktigt förstått att jag är bra på det förrän nu. (utom ugnspannkaka då förstås, fråga min man!)
När jag fyllde 30 fick jag den här av mina kollegor på skolan där jag jobbade med orden:
- Bara för att du lagar så himla god mat.
Jag blev glatt överraskad och tyckte att de överdrev.
Med denna boken dök det upp ett helt nytt kök med mat och kryddor från sydvästra USA.
Jag hade ätit den sortens mat när jag var i USA 1988 men här i Sverige var det inte särkilt vanligt då.
Här dök det upp recept som "Hotter than Hell chicken", "Sombrero Jalapa" och "Devils food cake".
Här fanns kryddor jag aldrig hört talas om men också alternativa råvaror för oss här uppe i Norden.
En absolut favorit vart mina "Mördade avocados"
 
Jag fick en gästarbetare under några dagar en sommar. En kille från Ibiza som sågade och klöv min stora vedhög jag hade på gården. I gengäld fick han mat och husrum.
Det var då jag mördade avocadon.
Killen var vegetarian och i denna kokbok finns gott om recept i den genren.
När han kom in i köket där jag stod och lagade mat tittade han förskräckt på min stekpanna och sa:
- What are you doing??!! You are killing the avocado!!
Fast när det lades upp på tallriken och han tagit första biten bad han faktiskt om receptet.
 
Southern California Omelet
 
2 msk smör
1 vetemjölstortlla
2 finhackade salladslökar
1/2 tärnad avocado
1/2 tärnad tomat
3 ägg
1 msk tequila eller vatten
1/2 dl Jalapenosås
1/2 dl creme fraiche (gärna smaksatt med krossad vitlök)
2 msk hackade korianderblad eller persilja
 
Stek tortillan i smöret lägg sedan upp den på en tallrik
Lägg lök, avokado och tomat i stekpannan och sjud i 1 - 2 minuter
Vispa äggen med vätskan och häll över grönsakerna
Grädda till omeletten stelnat
Klicka på sås och creme fraiche och dekorera med kryddor.
 
Kan tilläggas att barnen här hemma gärna även lägger på fetaost eller dylikt på slutet av stekningen.
 
En av mina roligare och mer annorlunda kokböcker är den här.
 
Det är en rolig kokbok, särskilt om man som jag gillar film.
Det var ju faktiskt tack vare en film (och min filmtokiga dotter) som denna bloggen startades.
 
Filmkokboken är skriven av Maria Holm och Mikaela Kindblom. Kokboksförfattare och filmskribenter.
Här blandas recept inspirerade av filmer tillsammans med filmhistoria.
Mångalen Minestrone, Katharine Hepburns brownies och Sällskapsresans Sangria för att nämna några.
 
I Malmö finns det numer en biograf som tagit fram det bästa från dessa två världar. Bio och mat. 
Biograf Spegeln. Kolla gärna in deras hemsida.
och jag kan garantera att det blir ett besök där i sommar med dottern som sällskap.
 
Inte vet jag om det blir några mer kokböcker på min hylla. Hotet från min man till trots så gav ju han ju mig min egen kokbok, vilket jag uppskattar otroligt mycket. Bättre present är svårslaget.
 
Men sen kan man ju inte tacka nej när man får en kokbok med detta skrivet på insidan på en morsdag.
Och ni... tänk på vad min son sa en dag:
- Mamma, det är dom fläckiga sidorna som är bäst.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Eva

"Min mamma är snäll och jobbar med datorn och på dagiset. Ibland så lagar hon spagetti och det är min favorit. Jag tycker om min mamma för hon ger mig en massa god mat... fast jag gillar inte lök. Lök är starkt." - Johanna, 5 år.




RSS 2.0