Väntan
Advent kommer av det latinska ordet adventus, ankomst.
Fast i dagligt tal har det kommit att betyda väntan och minstingen ja hon väntar.
Två ljus brinner i adventsljusstaken och hon säger:
-Halva vägen mamma!
Att advent är extra lång iår och består i ytterligare en vecka har hon ingen förståelse för.
Advent är den tiden på året då jag bakar allra mest. En gång i tiden bakade jag minst sju sorters kakor, två sorters mjuka kakor samt saffransbröd. Dessutom tillkom allt matbröd.
Idag bakar jag det där lilla extra, som tar lite extra tid men ger lite extra finess.
Biskvier, mazariner, gorån, plättbakelser och napoleonhattar.
Fast bannor får jag av barnen om jag glömmer de Finska vita pepparkakorna.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag var en ooootrolig gottegris när jag var liten.
Mamma försökte gömma undan julkakorna, frysen fungerade inte för det gick lika bra att äta dem frysta.
Ett år var det alldeles hopplöst att försöka lista ut var hon gömt dem. Det var nog mer åtråvärt att hitta kakburkarna än julklappsgömman.
Jag visste att hon hade bakat men lögn att hitta dem. Efter veckors idogt letande var jag på väg att ge upp när jag råkar höra henne säga till pappa.
-Kan du gå ut och hämta in lite kakor.
Hrm, UT, vad menade hon nu? Mitt rum låg på hörnan av huset så pappa skulle få lov att passera mitt fönster. Jag satte mig på huk vid elementet och väntande. Hörde hur ytterdörren öppnades men.... ingen pappa passerade mitt fönster! Detta var mystiskt och i sann Kitty-anda började jag undersöka detta mysterium.
Dagen efter såg jag min chans när föräldrarna spände på sig skidorna för att ge sig ut på träningsrunda.
Väl utomhus såg jag efter om pappa gått andra vägen runt huset men där fanns inga fotspår. Hade jag missat honom?, jag undersökte vedboden men nej, och garaget var också lika tomt på kakor.
Uppgivet gick jag tillbaks till huset och upp på bron.
Nu måste jag komma med en liten förklaring. Bron det är alltså farstubron, detta har gett mina vänner mycket huvudbry genom åren då jag envisas med att säga bron.
Hur som haver så får jag där på bron syn på familjens dynamitlåda. Denna dynamitlåda specialdesignad av mina föräldrar till picniclåda och stod där i ett hörn. Sakta öppnade jag locket och där DÄR fanns alla kakburkar.
Julen var räddad.
Idag är det jag som får gömma kakburkarna fast iår har jag endast gett dem stränga förmaningar att ge 1000-an i kakorna! Vi får se om det hjälper, de vet ju inte att jag räknat dem ;)
God Advent och mys kära vänner. Ta vara på de små stunderna. Ett glas glögg med lite gott tilltugg bara så där apropå.
Eller ta och prova receptet här nedan, kanske en liten extra touch till ostbrickan.
Adventsmys med friterad brieost och rabarberchutney
4 personer
200 gram Brieost
3 msk vetemjöl
1 ägg
1 tsk vatten
3 3/4 dl brödsmulor
majsolja till fritering
salt och peppar
Skär osten i åtta delar
Häll mjölet i en påse och krydda efter smak med salt och peppar
Lägg i ostbitarna och skaka runt.
Knäck ägget i en skål och vispa det med vatten
Bred ut brödsmulorna på en tallrik
Hetta upp oljan (pröva med en bit bröd den ska bli brynt på 30 sekunder)
Tag upp osten ur mjölpåsen, doppa den i äggsmeten och sedan i brödsmulorna
Fritera 1 - 2 minuter (bitarna ska vara guldbruna runt om)
Lyft upp bitarna och låt dem rinna av på hushållspapper.
Servera med chutney