Vi rymde från cellen och hamnade bakom galler

Just hemkommen från en mini weekend med min man.
Vi skulle fira 10 år tillsammans med att bo på ett av Skånes alla gästgiverier.

Visste ni föresten att det skulle finnas ett gästgiveri per 20 kilometer här nere i början av 1700-talet. Avståndet mättes med snöre från ställe till ställe.
Tänk er själva, ofjädrade vagnar som skumpade omkring på vägarna, vilket resulterade i skavsår och blåmärken både här och där. Då krävdes det nog en del stopp för att sträcka på benen, få en bit mat och en säng att sova i.

Kung byxlös, unionsdrottningen Margerethe kuskade runt i både Danmark, Sverige och Norge. Hon krävde att det skulle finnas gästgiverier inom behörigt avstånd.
1729 beslutade Magnus Ladulås att stormän och soldater inte längre fick våldgästa gårdarna längs vägen. Härbärgen skulle finnas där de kunde äta, sova och vila sina hästar.
1740 fanns det 50 gästgiverier i Skåne. Idag finns fortfarande 22 stycken som har driften igång.

Så återigen till vår lilla weekend.

Vi tog oss en trip till Ystad, flanerade i de vackra kvartererna och drog oss bort mot Ottergrenska maltrian framåt lunch. Maltrian försörjde ortens lokala bryggerier med den viktiga råvaran - maltkornet.
Maltrian var faktiskt verksam ända fram till 1971.
Idag är Maltrian Restaurang Bryggeriet.

Det var gott att komma in i värmen efter de kyliga vindarna utomhus. Vi slog oss ner och gick fram till salladsbuffén och där, DÄR mitt på bordet stod en stooor gryta med rykande het champinjonsoppa. Så helt perfekt denna gråmulna blåsiga dag!

www.restaurangbryggeriet.nu

Mätta och belåtna gav vi oss så iväg för att checka in på gästgiveriet.
Vi parkerade och letade oss fram till entrén. Det var mörkt, tyst och vi spanade runt för att se vart vi skulle ta vägen. Receptionen kunde vi inte se någonstans.
Runt hörnet kommer så en kille, vi frågade om incheckning och han stolpade iväg runt hörnet, genom flertalet rum och fram till en receptionsdisk.
Där var det lika tyst och tomt. Killen försvann in i nästa rum och kom tillbaks med kocken.
Han gav oss nyckel till rummet och visade oss vägen. Ut i kylan igen och in i byggnaden bredvid.
-Det här är gamla fängelset, sa kocken och log.
Vi går genom tomma korridorer, uppför en trappa och hamnar i en smal korridor med snedtak. Kocken låser upp till vårt rum, välkomnar oss och går ner till sitt kök igen.

Nyfiket kikar vi in i rummet.
Det första jag ser är den stora fuktfläcken på väggen.
Rummet är litet med snedtak, där finns en dubbelsäng, en stol, ett litet bord inga tavlor, inga dekorationer och jag tänker..... en cell!
Tja, det var ju ett gammal fängelse men då hade de ju kunnat spinna på det temat till fullo!! Nu kändes det mest som sämsta klassens vandrarhem.

Vi tittar på varandra och min man säger:
-Vill du bo här?
NEJ!!!!! maten må vara hur bra som helst men detta kändes verkligen inte bra.

Upp med mobilen, ringer nummer upplysningen, ber att få bli kopplad till Åhus gästgiveri.
-Har ni något rum ledigt? Med bad!

www.ahusgastis.com

Så vi drog norrut, parkerade utanför den gula stora byggnaden, tar våra väskor och går in.
Ljusen är tända, grisen står där i gången och ut kommer en tjej med ett stoooort leende på läpparna.
-Välkomna till Åhus.



Middagen var superb och jag tordes till och med själv, utan min man som ombud, be kocken om receptet på majs soppan. Något annat inträffade som jag endast stött på vid ett par tillfällen i mitt liv.
Vår eminenta servitris hukade sig ner när hon pratade med oss. Det ni!!
Förklaringen var att hon ville ha ögonkontakt, om det har att göra med att hennes mamma är förskollärare vet jag inte men.... :) hon vann många plus poäng!!



Så viktigt det är med bemötandet, så viktigt det är med att känna sig välkomnad, så viktigt att få den där varma atmosfären.
Det behöver inte vara perfekt, det som blir perfekt är känslan av glädje från de som arbetar där. Ögat för de små men inte märkvärdiga detaljerna som gör att du ler.

Brevtavla i foajen på Åhus gästgiveri


Vi fick en oförglömlig helg och tack kära älskade ungar där hemma som tog hand om en sjuk lillasyster på ett sätt så att vi slapp oroa oss.
Älskar er!

...men, hur var det där att vi åkte från cellen och hamnade bakom galler?
Jo, vi bodde högst upp på en gammal vind och våra fönster såg ut så här:



rummet såg ut så här ;)





När vi firade vår dag tänkte dottern överraska oss med efterrätt.
Detta resulterade i en totalt misslyckad efterrätt som blev så helt totalt rätt.

Chokladflarn med honungscremé 6 personer

Chokladflarn:
150 gram smält smör
3/4 dl kakao
3 ägg
3 dl socker
½ tsk bakpulver

Sprid ut smeten i ett jämnt tunt lager på bakplåtspapper i långpannan
Grädda i mitten av ugnen 175 grader i 15 - 20 minuter
Innan de svalnat skär upp dem i rutor/rundlar/hjärtan

Honungscréme

Blanda 1,5 dl grekisk yoghurt med honung efter smak
Vispa upp 2 äggvitor och en halv dl socker till skum.
Blanda ihop med honungssmeten och låt stå i kylen en stund.

Servera med bär