Roten till min känsla för mat
Tja.... de flesta varma, goda, mysiga upplevelser i mitt liv ÄR förknippade med mat.
Restauranger och miljön har kunnat vara hur flååådiga som helst men.... har inte maten varit det så sitter det inte kvar i mitt minne på samma sätt.
Ett minne som sitter fast i min näthinna och som varken är flådigt eller fashionabel hör faktiskt påsken till. Under några påskhelger (när tillfälle funnits) har vi tagit med våra barn till Kopparhatten på Söderåsen för att äta påskfrukost.
Även trötta tonåringar har satt sig vid bordet med leenden på läpparna när bacon, äggröra, pancakes, mackor och varm choklad dukats upp. Även mannen har gett mig ett brett leende när hans traditionella dansk-inspirerade påsksnaps dykt upp bland tallrikarna ;)
http://www.nationalpark-soderasen.lst.se/
Evas danska påsk-snaps
Häll upp vodka i en tillbringare, riv ner citronskal från en tvättad citron, pressa ur saften och tillsätt honung samt vaniljsocker. Låt detta stå (ju längre dess bättre....) smaka sedan av mååååånga gånger ;)
Sila och häll upp på flaska.
Så.... vad kommer nu denna känsla för mat ifrån?
Mina föräldrars nytänkande när det gäller mat ja.... kronärstkockor, kastanjer och recept från "Allt om mat" redan i slutet på 60-talet.
Men framför allt.....
Efter att ha tillbringat många lov hos min farmor i Örnsköldsvik (utbildad i husmoders sällskapet) ;) och jag fick lov att vara med i köket!!
Fått lov att smaka, känna, kladda, lukta och..... smaka....
Hos farmor satt man på köksbänken på Nybyggarevägen och tittade. Hon var stor, varm, go men kunde verkligen säga ifrån om det inte passade sig.
Hon lärde mig att smaka.... kräsen unge som jag var. :)
Hon fick mig att äta strömming (det har ingen lyckats med vare sig före eller efter ) på grund av att hon alltid utlovade att:
- Om du smakar på Strömmingsluren så får du äta hur mycket Ölsoppa du vill.
Hon visste att jag bara älskade ölsoppa så.... jag åt, led, tuggade och svalde med myyyycket mjölk.
Men .... jag fick min ölsoppa. :)
När jag var sådär en 7 - 8 år frågade jag henne om receptet på denna fantastiska ölsoppa i hopp om att kanske KANSKE mamma kunde laga en sådan himmelsk rätt till mig.
Hon skrev ner den och jag har den än idag.
Jag har sparat receptet, det går INTE att laga ölsoppa efter men ack vilket minne det är för mig.
Detta recept var starten så att jag nu från mina nära och kära utkrävt speciella recept, handskrivna, som jag nu har över min arbetsbänk, recept som sitter nära mitt matlagningshjärta.
(och jag lovar... jag ska dela med mig )
