Glad Påsk!

Påsk är mat, liksom alla högtider i vår familj. Men eftersom påsken kommer med våren är påskbordet därefter, lättare (även om man blir tyngre efter att ha ätit av den hela helgen) enklare och fräschare.

När jag växte upp var påsken bredda mackor i smörgåspapper nerpackade i ryggsäck, russin och chokladbitar (chokladen var mest eftertraktad) i pappas anoraksficka och turer på fjället. Kaffet som kokades över öppen eld med vatten hämtat från fjällbäcken och med lite tur varm choklad i termosar (som förhoppningsvis inte gått sönder på vägen).
Påskmaten var..... tja... den kunde jag skippa eftersom jag avskydde ägg och sill men efter ett tag tordes jag smaka på den där gula "geggan" mamma rörde ihop på spisen och till min förvåning var det GOTT!!!
Äggröra är sedan dess något vanligt förekommande här i familjen, särskilt om man vill få upp tonåringarna en söndagsmorgon och doften av bacon och äggröra sprider sig i huset då kan de inte låta bli att kliva ur sängarna.

Den här påsken blir dock annorlunda och lite konstig då min man ligger på sjukhus.
Hur ska vi göra då?? Jag vet att han längtar efter att få sätta sig till bords och avnjuta en påskmiddag med familjen, men istället får han försöka ta sig upp ur sängen och inmundiga sjukhusmaten.
Resutatet var rätt självklart, förbereda påskmiddagen på morgonen, packa ner maten i formar och dra iväg till sjukhuset.
Hoppas den smakar Micke!

    Men snapsen lämnades hemma ;)



Äggröra

Äggröra är egentligen rätt enkelt, något recept har jag inte utan smälter lite smör i en kastrull, knäcker i så många ägg som jag tycker (eller har i kylskåpet) rör om med en träslev, häller i grädde lite i taget och sedan rör rör och rör (kanske det är därför det heter äggröra) ;) tills det stelnat ihop till lagom konsistens. Slutligen saltar efter tycke och smak.