Kulla på rymmen

 

Under förra året fyllde osedvanligt många av mina vänner och bekanta 50. 

Det KAN ju bero på att jag själv är född 1964.

Många av dem såg definitvt inte fram emot detta men DET gjorde jag.

Hade liksom aldrig haft en fest på så vis så nu minsann skulle jag ha ett kalas som hette duga.

Bokade lokal redan på våren, planerade meny med min bäste vän Rasmus. Förbeställde kött och gjorde inbjudningskort. Vilka som skulle komma DET fick min man bestämma, det ville jag ha som en överraskning.

 

Så en dag på försommaren pep det till i min mobil. Jag var på jobbet och kollade snabbt om det var från mannen eller någon av barnen.

- Tack Eva, det var den bästa födelsedagspresenten! Kram Helén.

Jag stod som ett frågetecken!

Helén och jag har en lång historia ihop. Vi lärde känna varandra som 3-åringar och har hållit kontakten genom åren. Hon skulle fylla 50 i augusti men någon present hade jag inte ens funderat på än.

Jag hade ju ingen möjlighet att ringa så det fick vänta till senare.

På väg hem fick jag ytterligare ett SMS.

- Hallojsan, bara så du vet så har jag lovat Helén att vi ska laga hennes 50års middag. Kram Rasmus.

AHA!!!  där fick jag så förklaringen. Vi skulle då få äran att i augusti laga Tapas till 50 personer.

 

Sommaren kom och vi åkte upp till vår stuga i Idre veckan efter midsommar.

Jag har fått berättat för mig att 1964 gick plogbilen i Idre minst en gång varje månad hela året!!

Natten när jag föddes var det  -32 grader kallt i byn.

Min syster väckte våra föräldrar en morgon i juli och undrade om hon var tvungen att gå till simskolan den dagen.

Gräsmattan var täckt med snö..... och det var isbark på Idresjön.

 

När vi nu 2014 kom upp till Idre (exakt 50år senare) fick vi höra att det snöat på Midsommardagen.

Det var kallt och antagligen första gången vi fick elda i Jötulspisen i stugan varje dag under den vecka vi var där.

En av dagarna åkte Johanna och jag upp till Grövelsjön för att promenera på Trollstigen och besöka Linne`s källa.

Trollstigen kan få vilket barn som helst att "luras" ut i skogen/fjället och gå mycket längre än de brukar och samtidigt tycka att detta är jätteroligt..

         

På väg hem från Grövelsjön stannade vi på Renbiten i Storsätern för att beställa kött till mitt kalas.

Vi hade pratats vid tidigare och meddelat att vi skulle komma och hur mycket  renkött vi skulle behöva. (det var ju en hel del kilo)

Frigolitlåda hade lånats och i dessa packades köttet ner i tidningspapper tillsammans med petflaskor fyllda med vatten. Hela lådan frystes så ner i väntan på att vi skulle frakta den söderut och Johanna hon fick med sig favorit "godiset" rentunga.

Så ett stort tack till Peter och Helena på Renbiten!

 

 

Sista kvällen lagades det som vanligt mat utomhus, bilen packades och så gick vi till sängs.

Jag vaknade mitt i natten och kände att jag bara måste gå ut på dasset.

Stoppade fötterna i tofflorna och gick näck ut på förstubron.

Jisses, det var kallt!

Gick några steg framåt och kände hur stora blöta snöflingor föll på min bara kropp.

När vi så på morgonen lämnade stugan och blickade upp mot fjällen var de täckta av vit snö.

Det var iallafall ingen risk att köttet skulle tina på väg söderut mot Skåneland.

 

Sommaren gick och i augusti var det dags för det första 50års kalaset.

Vi åkte upp till Strängnäs och lagade mat i dagarna två.

Hela fredagen och lördagen försvann bland karotter och kastruller. 

Helén kom in och provsmakade emellanåt och var rätt nöjd. Våra familjer fick vara

springschasar som vi skickade än hit och än dit på ärenden.

Vi fixade och trixade, smakade och lagade. Att ugnen la av tog vi med en klackspark.

Tja.... kanske inte men klacksparken riktades mot ugnen och den startade igen så....

Gästerna kom, de åt, hämtade mer mat i köket och gav oss fantastiskt beröm för maten mellan varven.

Kvällen avslutades med att vi alla fick se ett dundrande  fyrverkeri som kommunen höll i, om detta var på grund av att en av deras anställda firade 50 års eller för att det var fest i stan det kan ju diskuteras men tajmingen var perfekt. Gästerna började dra sig hemåt, Rasmus och jag började pusta ut, vi tittade på varandra och sa samtidigt:

- Gu va hungri ja ä!!

Vi hade glömt bort att äta.

 

Så kom nästa födelsedag. Vi åkte till Älvkarleby för att fira Rasmus.

Dagen innan den stora festen träffades några av oss gäster för att äta middag tillsammans.

En fantastisk kväll med god mat i gott sällskap, precis som det ska vara.

                                                     

Många goda skratt, roliga, känsliga tal till jubilaren och en underbar utsikt över Dalälven.

Vi passade på att laga de fantastiskt goda lammspetten som vi aldrig hann smaka på under det tidigare kalaset och gjorde sparris cappuccinos. (men det går INTE att skumma laktosfri mjölk)

 

Så var det så dags för min egen fest.

Privaten på Gästgivaregården i Röstånga var fixad, mat och dryck inköpt men hur många och vilka som skulle komma hade jag ingen aaaaning om.

Det dukades och fixades, själv låg jag i jacuzzin på hotellet och bara njöt.

Strax före middagen gick jag så ner. Ute i fackelskenet stod släkt, vänner och en hel del människor jag inte träffat på mycket länge

                                               .

Det var en oförglömlig upplevelse med god mat och dryck, härliga människor, fina tal, sång av mina barn och en avslutande "cat fight".

Nä, det var nu inget regelrätt slagsmål utan helt enkelt Rossinis "Katt duett".

 

Men den absolut största överraskningen av alla stod min man och syster för.

I all hemlighet hade de tyckt upp min kokbok. 

 

 

 

2 finhackade vitlöksklyftor

1 finhackad rödlök

2 tsk rivet citronskal

2 msk pressad citron

1 tsk färska timjanblad

1 tsk mald koriander

1 tsk mald spiskummin

2 msk rödvinsvinäger

1 1/4 dl olivolja

1 kg lammkött

 

Blanda marinaden i dubbla plastpåsar

Skär köttet i bitar, lägg dem i marinaden.

Låt köttet marinera i 6 - 8 timmar. 

Trä bitarna på spett och grilla dem.

Ös under grillningen marinaden på spetten med jämna mellanrum.