Kulla på rymmen

Fick ett brev på posten häromdagen av min far. Alltid lika roligt för man vet aldrig vad det innehåller.
Denna gången var det ett uppdrag:

• En stycke flaska vodka finns lämnad i er matkällare.
• Utomhus håller löven på att slå ut.
• Hos er växer bokskog.
• I Dalarna är det långt mellan bokarna, dock ej mellan böckerna                                                      (sorry!! kunde inte låta bli) ;)
  Recept medföljer.

Okej, då var det bara att sätta igång, enkelt, tyckte jag..... Ut i skogen bara.
Då uppstår första problemet.
Jag är Dalkulla, i Dalarna växer inte bokträd.
Visst jag känner igen boken på löven men..... där finns ju inga löv än!
Jag kan känna igen massor med träd jag är van vid genom att titta på barken eller hur dom växer men hur i hela friden ska jag känna igen ett bokträd?
Tog mig en funderare..... javisst, jag vet ju hur det ser ut där bokskogen växer. Det är ett område som är lika vackert under alla årstider, det blir ett sådant speciellt ljus där. Så.... jag åker dit.
Då uppstår problem nummer två.
Bokskogen jag tänkte på låg.... i vår nationalpark!
Suck, jag tror inte skogvaktarna blir så glada åt att jag går omkring på Söderåsen och plockar bokskott till snaps åt min far (han är visserligen en pensionerad skogvaktare men ändå).
Åkte hem, gick ner i trädgården för att titta på allt som börjar spira i rabatten, tittar på häcken som växer runt hela huset..... häcken ja....
Vi har en tre meter hög häck runt hela huset...... en Bok-häck.  ;)